
I årets utvärdering av löneutfallet* i regionerna för 2020, som omfattar cirka 55 000 medlemmar anställda av regionerna, syns en trendförändring mot större lönespridning, samtidigt som medellönen utvecklas bättre än den allmänna löneutvecklingen. Löneöversynen 2020 höjde medellönen för Vårdförbundets medlemmar med 3,07 procent vilket är klart över genomsnittet på arbetsmarknaden.
Pandemin har tydliggjort den avgörande betydelsen av Vårdförbundets medlemmar för en fungerande hälso- och sjukvård. Bristen på barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor är ett allvarligt problem och flera arbetsgivare ser att dessa yrken måste uppvärderas. Region Kronoberg höjde medellönen med nästan 2 000 kronor per månad, en ökning med 5,4 procent jämfört med 2019 och satsade på särskilt yrkesskickliga i enlighet med avtalet med SKR. Det finns dock två regioner som inte gav en löneökning som ens nådde upp till industrimärkets 2,23 procent.
Denna löneranking avser de 55 000 medlemmar som arbetar för regionerna. Dessa medlemmar ingår i Vårdförbundet totala medlemsantal, (inklusive yrkesverksamma, studenter och pensionärer) vilket är över 114 000 medlemmar som finns inom regioner, kommuner, stat och privata företag.
- Att ha rätt utbildad personal på rätt plats är avgörande för vårdens kvalitet och är särskilt viktigt för patientsäkerheten. Den insikten har fått Region Kronoberg och en del regioner att satsa på våra medlemmar och det är klokt. Samtidigt ser vi regioner som år efter år har en allt för snål lönepolitik, trots att de har brist på rätt utbildad personal. De riskerar att få stora problem att bemanna vården framöver, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.
- Det här visar tydligt att Vårdförbundets medlemmar byter arbetsgivare, eller lämnar vården helt och hållet, om inte regionerna betalar skäliga löner. Att i allt högre grad behöva förlita sig på inhyrd personal eller att stänga vårdplatser kommer att kosta, både i rena skattekronor, men också med ökad belastning på kvarvarande personal och ökade vårdköer. Det blir en ond spiral med ökande kostnader och lägre kvalitet, säger Sineva Ribeiro.
Majoriteten av de som lämnat vården har gjort det till följd av påverkbara faktorer som: lön, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, visar en rapport från SCB.
- I undersökningar som Novus har genomfört bland våra medlemmar är det så många som var fjärde sjuksköterska som överväger att säga upp sig och att hela 7 procent eller 5 700 sjuksköterskor överväger att lämna vården helt och hållet. Svensk hälso- och sjukvård har sedan tidigare förlorat 13 200** legitimerade sjuksköterskor som lämnat vårdsektorn, och det vore förödande att tappa ännu fler, säger Sineva Ribeiro.
Vid sidan av Region Kronoberg har Region Östergötland och Region Jönköping gjort rejäla lönepåslag på Vårdförbundets medlemmar – medellönen har ökat med 4,8 respektive 4,7 procent, motsvarande drygt 1 600 kronor i månaden.
Vårdförbundet kan också se att det på nationell nivå skett en tydlig trendförändring när det gäller lönespridningen, men det ser inte lika bra ut överallt och ibland har lönesatsningar gjorts på andra grupper än särskilt yrkesskickliga.
- Genom prioriteringen av särskilt yrkesskickliga i HÖK 19 visar vi tydligt att erfarenhet, kunskap och kompetens ska löna sig och att det ska vara möjligt att göra lönekarriär i yrket över tid. Efter utvärdering i ”halvtid” kan vi konstatera att utvecklingen på helheten går i rätt riktning – det har börjat att hända saker och vi ser tydliga trendförändringar! Cirka 20-25 procent av medlemmarna i Vårdförbundet har bedömts som särskilt yrkesskickliga och har fått större löneökningar än tidigare. Den utvecklingen måste nu fortsätta. Vi tror fortsatt på avtalet, men behöver arbeta ännu hårdare lokalt för att det ska få full effekt i medlemmarnas plånböcker, säger Sineva Ribeiro.
- Vårdförbundets medlemmar har gjort och fortsätter att göra enorma insatser under dygnets alla timmar och årets alla dagar, inte bara nu under pandemin. Regeringen har tillfört regioner och kommuner historiska belopp för extra kostnader som uppstår i spåren av pandemin, men också i permanenta tillskott. Använd detta utrymme klokt i kommande löneförhandlingar och lägg det på att attrahera och behålla rätt kompetens i hälso- och sjukvården, säger Sineva Ribeiro.
Region löneutveckling (2019-2020), löne-utveckling i %
Region Kronoberg: 5,30
Region Östergötland 4,80
Region Jönköpings län 4,70
Region Gotland 3,90
Region Kalmar 3,67
Region Dalarna 3,50
Region Uppsala 3,40
Region Blekinge 3,20
Region Örebro län 3,02
Västra Götalandsregionen 2,92
Region Gävleborg 2,90
Region Halland 2,90
Region Värmland 2,83
Region Sörmland 2,75
Region Jämtland Härjedalen 2,74
Region Skåne 2,73
Region Västmanland 2,70
Region Västernorrland 2,68
Region Stockholm 2,40
Region Västerbotten 2,20
Region Norrbotten 1,99
Läs ranking regioner medellön över tid vårt pressmeddelande.
*Den lönestatistik som hänvisas till i artikeln härrör från de så kallade utfallssiffrorna, dvs. den procentsats som Vårdförbundets medlemmars löner höjts med vid löneöversynen 2020. För att få en skattning av medellönerna 2020 tillämpas de insamlade löneutvecklingstalen på nivån för 2019. För att få en totalsiffra för hela regionala sektorn används respektive regions lönesumma som vikt. Det material som används vid framskrivningen är den partsgemensamma statistiken, där det är månadsavlönade, tillsvidareanställda inom HÖK-området. Vid beräkningarna av månadslönerna ingår identiska individer. Dvs. personen finns båda åren för att inte strukturförändringarna ska påverka jämförelsen. Dessa siffror kan inte jämföras med den löneutveckling som presenteras i parternas gemensamma lönestatistik i mars 2021. Eftersom vår kalkyl bygger på anställda november 2019 och SKR:s statistik för 2020 avser november 2020.
**Källa: Socialstyrelsen, antal legitimerade sjuksköterskor upp till 64 år som är sysselsatta utanför hälso- och sjukvården: 13 196. Senast uppdaterad: 2020-09-15 (årsuppgifter - 2018).
- Kategorier:
- Påverkan
- Engagemang
- covid-19
- Nationellt