Vårdförbundet yrkar på jämställda och hälsosamma villkor i välfärdssektorn

Vårdförbundet går in i förhandlingar med Sveriges kommuner och landsting, SKL, med tydligt uppdrag från våra medlemmar. Löneglastaket måste spräckas och villkoren i vården måste bli både jämställda och hälsosamma. För att lösa bemanningskrisen måste arbetsgivare i den offentligt finansierade vården ge SKL mandat att gå oss till mötes.

Du som medlem har haft en stor inverkan på Vårdförbundets yrkanden. Inför beslut om omförhandling av det centrala avtalet för anställda i kommuner, landsting och regioner, HÖK 16, har vi lyssnat på medlemmarnas tydliga prioriteringar från kongressen 2018. Av 200 motioner till kongressen handlade hälften om villkor. Arbetsvillkor och förutsättningar att bedriva en god och säker vård hamnade högst upp på agendan.

Lön, arbetstider, arbetsmiljö och möjligheten till kompetensutveckling stod därför i fokus när förbundsstyrelsen fattade beslut om att säga upp HÖK 16. Yrkandet som den 21 december lämnades över till motparten har ett tydligt mål; 2019 är det äntligen dags för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgen-sjuksköterskor och sjuksköterskor att få jämställda och hälsosamma villkor som både spräcker löneglastaket och som ger möjlighet till ett hållbart yrkes- och privatliv.

Det här innebär en förhandling

Ett yrkande kan inte innehålla alltför många frågor. I händelse av en strandad förhandling och påföljande medling är det viktigt att vi har gjort en tydlig prioritering. Annars riskerar vi att inte få igenom våra allra viktigaste frågor, utan blir medlade till en lösning som innehåller mindre prioriterade delar. Det innebär inte att andra frågor är oviktiga, bara att vissa frågor kanske inte kan lösas i en central avtalsrörelse eller just nu.

För det andra är det viktigt att komma ihåg att vi nu går in i en förhandling där två parter ska komma överens. Det innebär att Vårdförbundet har sina önskemål och utgångspunkter, SKL och Sobona sina.

Så kan vi nå framgång!

Var vi landar i slutet av mars vet vi ännu inte. Men det vi vet är att det kommer att krävas hårt arbete och en enad front för att nå resultat. Förtroendevalda på alla nivåer har en enormt viktig roll i att bära och förklara våra yrkanden. Det kommer att krävas bearbetning av politiker och beslutsfattare så att SKL och Sobona får tryck och mandat från sina medlemmar att gå Vårdförbundet till mötes. Men du som medlem kan också bidra till resultatet. Genom att prata med kollegor, chefer, vänner och bekanta kan vi skapa tryck bakom de yrkanden som nu ligger på bordet.

Det här innebär Vårdförbundets yrkanden

1. Särskild lönesatsning på särskilt yrkesskickliga

Vårdförbundet har i sin Livslönerapport från 2016 konstaterat att det skiljer mer än 30 procent i livslön mellan en specialistsjuksköterska respektive barnmorska och en civilingenjör, trots att de har liknande utbildningslängd och bedöms ha motsvarande svårighetsgrad i yrket. Att löneutvecklingen för våra livsviktiga legitimationsyrken barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor försvagas vid 35 års ålder för att ytterligare mattas av vid 45, är inte rimligt.

Ytterst få medarbetare ser att det finns möjligheter att utvecklas och göra lönekarriär inom yrket. Den som gjort karriär har ofta en tjänst där det patientnära arbetet inte längre ingår och därmed går den resursen i vården förlorad för patienten. Vi menar att det måste vara möjligt att göra lönekarriär även i det patientnära arbetet.

För att lösa bemanningskrisen behövs – utöver en god löneutveckling för hela kollektivet – en satsning på särskilt yrkesskickliga. Erfarenhet, kompetens, specialistkunskap, ansvarstagande och karriär i yrket måste löna sig. 

Vårdförbundet vill därför se en särskild lönesatsning på:

  • Särskilt yrkesskickliga barnmorskor
  • Särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker
  • Särskilt yrkesskickliga röntgensjuksköterskor
  • Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor
  • Särskilt yrkesskickliga specialistsjuksköterskor
  • Särskilt yrkesskickliga chefer
  • Avancerade specialistsjuksköterskor

Vem ska anses vara särskilt yrkesskicklig och vem avgör det?

Det kommer att krävas ett partsgemensamt arbete lokalt för att identifiera de särskilt yrkesskickliga medarbetarna i verksamheterna. Detta ska ske i samband med, men utöver lokal löneöversyn. Vårdförbundets yrkande om särskild lönesatsning beräknas omfatta var fjärde medarbetare inom dessa verksamheter och innebär att den som visat särskild yrkesskicklighet ska ha minst 10 000 kronor mer i månaden.

Särskild yrkesskicklighet innebär att bidra till:

  • Utvecklingsinriktat arbete för personcentrerad vård
  • Utveckling av arbetsformer/arbetssätt
  • Helhetssyn och samband för bättre omvårdnad, flöden och vårdkedjor
  • Omsorg om sitt eget och andras välbefinnande på arbetsplatsen
  • Gott mentor- och handledarskap med tydligt coachande förhållningssätt
  • Trygghet inom den egna professionen liksom hos andra yrkesgrupper
  • Professionell stabilitet, trygghet, kompetens och kunskap till det gemensamma med synlig effekt på hälso- och sjukvårdens kvalitet.
  • Effektivitet och patientsäkerhet i vård och omsorg genom att ta ansvar för hur organiserandet av arbetet fortlöpande struktureras, se gemensamma förbättringsmöjligheter samt ta initiativ baserat på kunskap om verksamheten i sin helhet
  • Vårdens produktivitet genom att främja välfungerande relationer, team och samarbete samt skapa gemensam planering som tillvaratar resurser för patientens och samhällets bästa.

2. Utvecklad lokal löneprocess

Vårdförbundets legitimationsyrken måste även fortsättningsvis lyftas lönemässigt med speciellt fokus på erfarenhetsbaserad yrkesskicklighet och även bevakas gällande löneläge, möjligheter till lönekarriär och karriär inom yrket.

För en väl fungerande lokal lönebildning liksom för verksamheternas utveckling och möjlighet för att rekrytera och behålla personal, krävs att chefer och lokala parter använder löneavtalets förutsättningar för att arbeta strategiskt med att åstadkomma en önskvärd lönestruktur. Då kan vi få en löneutveckling som premierar kompetens, specialistkunskap, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid.

3. Sänkt veckoarbetstid vid nattarbete i kommuner och inom Sobonas verksamheter

Vårdförbundets medlemmar behövs och är efterfrågade dygnets alla timmar och årets alla dagar. Bemanningsbristen leder till övertid, många extrapass och att det blir svårt att få semester. Det sliter på hälsan och leder till en försämrad arbetsmiljö.

Idag är arbetstidsmåttet för den som arbetar ständig natt 36 timmar och 20 minuter för den som arbetar i kommunal verksamhet samt i vissa kommunala bolag, jämfört med landstingsdriven verksamhet där arbetstidsmåttet vid ständig natt är 34 timmar och 20 minuter. Det är dags att vi i det centrala avtalet får en sänkning av arbetstidsmåttet vid nattarbete, oavsett huvudman.

4. Lokala processer för hälsosam arbetstidsförläggning

En väl fungerande arbetstidsförläggning dygnets alla timmar, årets alla dagar är avgörande för vården. Därför krävs både kunskap om hälsosam arbetstidsförläggning och planering i verksamheterna som löser verksamhetens kompetensbehov på ett långsiktigt hållbart sätt. Våra medlemmar har rätt till ett hållbart yrkesliv och möjligheten att kunna planera sin fritid.

Vi behöver tillsammans med arbetsgivarna få till lokala fungerande processer kring arbetstidsförläggning som omfattar schemaläggning, dygnsvila, jour och beredskap, övertid, semesterplanering med mera.