Vårdförbundet går in i förhandlingar med Sveriges kommuner och landsting, SKL, med tydligt uppdrag från våra medlemmar. "Löneglastaket" måste spräckas och villkoren i vården måste bli både jämställda och hälsosamma. För att lösa bemanningskrisen måste arbetsgivare i den offentligt finansierade vården ge SKL mandat att gå oss till mötes.

Du som medlem har haft en stor inverkan på Vårdförbundets yrkanden. Inför beslut om uppsägning och omförhandling av det centrala avtalet för anställda i kommuner och regioner, HÖK 16, har vi lyssnat på medlemmarnas tydliga prioriteringar från kongressen 2018. Av 200 motioner till kongressen handlade hälften om villkor. Arbetsvillkor och förutsättningar att bedriva en god och säker vård hamnade högst upp på agendan.

Lön, arbetstider och arbetsmiljö stod därför i fokus när förbundsstyrelsen fattade beslut om att säga upp HÖK 16. Yrkandet har ett tydligt mål; 2019 är det äntligen dags för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor att få jämställda och hälsosamma villkor som både spräcker "löneglastaket" och  ger möjlighet till ett hållbart yrkes- och privatliv.

Det här innebär en förhandling

Ett yrkande kan inte innehålla alltför många frågor. Det innebär inte att andra frågor är oviktiga, bara att vissa frågor kanske inte kan lösas i en central avtalsrörelse eller just nu.

I en förhandling ska dessutom två parter komma överens. Det innebär att Vårdförbundet har sina önskemål och utgångspunkter, SKL och Sobona sina.

Så kan vi nå framgång!

Det kommer att krävas hårt arbete och ett enat Vårdförbund för att nå resultat. Förtroendevalda på alla nivåer har en enormt viktig roll i att bära och förklara våra yrkanden. Det kommer att krävas bearbetning av politiker och beslutsfattare så att SKL och Sobona får tryck och mandat från sina medlemmar att gå Vårdförbundet till mötes. Men du som medlem kan också bidra till resultatet. Genom att prata med kollegor, chefer, vänner och bekanta kan vi skapa tryck bakom de yrkanden som nu ligger på bordet.

Vad vill Vårdförbundet?

1. Särskild lönesatsning på särskilt yrkesskickliga

DÄRFÖR: Löneskillnaden mellan den som är erfaren och den som är ny i yrket är alldeles för liten. Erfarenhet och yrkesskicklighet måste löna sig och man måste kunna göra en ordentlig lönekarriär under hela sitt yrkesliv. Idag har man den bästa löneutvecklingen i början av karriären. Löneutvecklingstakten avtar vid 35 års ålder, för att ytterligare mattas av vid 45. Det menar vi är orimligt och orättvist.

För att vården ska kunna locka och behålla kompetent personal – de som är ryggraden i vården – måste vi få en löneinjektion till de mest yrkesskickliga. 

Utöver en god löneutveckling för samtliga, vill Vårdförbundet ha en särskild lönesatsning på:

  • Särskilt yrkesskickliga barnmorskor
  • Särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker
  • Särskilt yrkesskickliga röntgensjuksköterskor
  • Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor
  • Särskilt yrkesskickliga specialistsjuksköterskor
  • Särskilt yrkesskickliga chefer
  • Avancerade specialistsjuksköterskor

Vem ska anses vara särskilt yrkesskicklig och vem avgör det?

Vårdförbundets yrkande om särskild lönesatsning beräknas omfatta var fjärde medarbetare inom dessa verksamheter och innebär att den som visat särskild yrkesskicklighet ska ha minst 10 000 kronor mer i månaden. Detaljer om hur och vem är en fråga för förhandlingar. 

2. Utvecklad lokal löneprocess

DÄRFÖR: Våra yrken måste även fortsätta lyftas lönemässigt. Fokus behöver ligga både på erfarenhet och yrkesskicklighet, men också på allmänt löneläge, möjligheter till lönekarriär och karriär inom yrket.

När den lokala lönebildningen fungerar kan verksamheterna utvecklas, arbetsgivaren lättare rekrytera och behålla personal och du kan få en bättre arbetsmiljö och kollegor att bygga stabila team tillsammans med.

3. Sänkt veckoarbetstid vid nattarbete, oavsett verksamhet

Vårdförbundets medlemmar behövs och är efterfrågade dygnets alla timmar och årets alla dagar. Bemanningsbristen leder till övertid, många extrapass och att det blir svårt att få semester. Det sliter på hälsan och leder till en försämrad arbetsmiljö.

Idag är arbetstidsmåttet för den som arbetar ständig natt 36 timmar och 20 minuter för den som arbetar i kommunal verksamhet samt i vissa kommunala bolag, jämfört med landstingsdriven verksamhet där arbetstidsmåttet vid ständig natt är 34 timmar och 20 minuter. Det är dags att vi i det centrala avtalet får en sänkning av arbetstidsmåttet vid nattarbete, oavsett verksamhet.

4. Lokala processer för hälsosam arbetstidsförläggning

En väl fungerande arbetstidsförläggning dygnets alla timmar, årets alla dagar är avgörande för vården. Därför vill vi nu få till lokala fungerande processer kring arbetstidsförläggning som omfattar schemaläggning, dygnsvila, jour och beredskap, övertid, semesterplanering med mera.

Du har rätt till ett hållbart yrkesliv och att kunna planera din fritid!

Uppdaterad: