Vårdförbundet tecknar krislägesavtal med SKR/Sobona

Här finns frågor och svar kring krislägesavtalet

Efter att tidigare ha sagt nej till avtalet har nu Vårdförbundet som sista förbund valt att teckna på krislägesavtalet för anställda i regioner, kommuner och kommunala bolag. Men det var inget lätt beslut.

- Vårdförbundets medlemmar tar ett enormt stort ansvar under oerhört påfrestande omständigheter. De befinner sig verkligen i frontlinjen i kampen mot följderna av coronaviruset och covid-19, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

- Utifrån det läge som vården befinner sig under pågående pandemi och med de förbättringar som skett i avtalet sedan vi frånträdde förhandlingarna, har vi gjort bedömningen att de ekonomiska ersättningarna nu uppväger nackdelarna gällande arbetstid för våra medlemmar, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet lämnade förhandlingarna om krislägesavtal i slutet av juni 2019 och sa då nej till att teckna det krisavtal som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Sobona lade fram.

Bedömningen var att ersättningarna var för låga samt att förslaget innebar att alla arbetstagare skulle kunna beordras att utföra vilka arbetsuppgifter som helst, även sådana som de saknar legitimation eller behörighet för. Något som Vårdförbundet menade kunde riskera både patientsäkerheten och medlemmarnas legitimationer.

Inte heller lärarförbunden och Läkarförbundet skrev då på avtalet, men har gjort det senare.

Vårdförbundet har därefter valt att stå utanför krislägesavtalet, men har nyligen gått in i överläggningar med SKR och Sobona. Dessa har resulterat i ett avtal som säkrar bättre ersättningar och skrivningar om att utgångspunkten är att arbetstagaren sysselsätts inom ramen för sina yrkeskvalifikationer och för arbetsuppgifter som kräver legitimation eller behörighet ska detta respekteras.

Vad räknas som kris?

Som kris räknas till exempel naturkatastrofer som bränder och översvämningar, utbrott av epidemier eller pandemier, terrordåd eller terrorhot. Gängse personalbrist i vården är inte att räkna som kris i detta avseende.

När börjar avtalet gälla?

Avtalet gäller från 26 mars 2020, men måste aktiveras för att villkoren ska börja gälla. Avtalet kan sägas upp en gång per år.

Det är hårda krav för att avtalet ska aktiveras. Till att börja med måste en region eller kommun utlysa krisläge. Därefter kan begäran om att aktivera krislägesavtalet ställas till SKR som fattar beslut utifrån att alla dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda:

Det handlar om en händelse eller händelseförlopp som

1. avviker från det normala
2. som innebär allvarliga samhällsstörningar
3. kräver omedelbara insatser av en kommun eller region
4. som medför omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen i den kommunala verksamheten

Krislägesavtalet ska tillämpas restriktivt.

Omfattas alla av avtalet när det är aktiverat?

Nej, det är först efter att arbetsgivaren anvisat en medarbetare till arbete under krislägesavtalet som det tillämpas på individen. Det innebär att det är arbetsgivaren som avgör vilka personer som behöver tas i större anspråk utifrån behoven under en pågående kris.

Vilka är villkoren?

Den genomsnittliga veckoarbetstiden för en person som går på krislägesavtal är 48 timmar. Beräkningsperioden är fyra veckor. Arbetsgivaren kan också flytta på personal till andra arbetsställen.

Arbetstagaren behåller sin månadslön (grundlön utan rörliga ersättningar). För tid utöver ordinarie veckoarbetstidsmått upp till 48 timmar utgår timlön. Därutöver läggs en krisersättning på 120 procent av månadslön plus timlön.

Arbetsgivaren får alltså ut fler arbetade timmar och ökad flexibilitet, medan medarbetaren får cirka 220 procent i lön.