Vårdförbundet positivt till förslag om ersättningssystem

Vårdförbundet ställer sig positivt till förslaget om förändring av ersättningssystem från Tillitsdelegationen. Slutsatserna stämmer överens med vår politik.

I juni 2016 påbörjades den statliga utredningen Tillitsdelegationen. Den ska föreslå nya styrmodeller för offentlig sektor. Torsdagen den 15 juni presenterade Tillitskommissionens ett delbetänkande om ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
Utredningen menar att det inte finns någon perfekt ekonomisk ersättningsmodell för offentlig verksamhet. Och att det är bäst att först försöka lösa problemen på andra sätt än att förbättra en ersättningsmodell. Störst vikt bör läggas på annan form av styrning, till exempel att förbättra organisationers kommunikation, dialog och ledarskap.

Om man ändå väljer att införa en ersättningsmodell tycker utredarna att regeringen ska tänka på dessa aspekter: 

•  Håll ersättningsmodellen så enkel som möjligt
•  Ta hjälp av medarbetarna för att utforma modellen
•  Rikta ersättningsmodellen till rätt nivå
•  Fortsätt att utveckla även övrig form av styrning

Du hittar mer information om delbetänkandet på Tillitsdelegationens webbplats.

Utredningens slutsatser stämmer överens med Vårdförbundets politik

Vårdförbundet bedömer att Tillitsdelegationens syn på ersättningsmodeller väl överensstämmer med Vårdförbundets politik.

Styrning och ekonomiska ersättningssystem måste stödja det värde som skapas i mötet mellan patient och profession. Ersättningsystemens utformning är också viktig för samarbetet och för att vården ska hålla samman.

Vårdförbundets grundkrav när det gäller ersättningsmodeller:

• Ersättning ska utgå från de behov och resurser som finns hos befolkningen i området. Här tycker vi att ersättningsformer som kapitering, socioekonomiskt index [1] , mått som beskriver behov och situation istället för diagnos etcetera ska användas [2].

• Vården behöver ekonomiska ersättningssystem som ger professionerna grundläggande förutsättningar att arbeta mot en jämlik hälsa och personcentrerad vård. Det kräver också att effekter mäts under längre perioder än budgetåret.

 

Förklaring:

[1] En ersättning där det utgår per capitaersättning (peng per person). Den kan till exempel baseras på aktivt och passivt listade patienter vilkas tillhörighet administreras av ett listningssystem.

[2] Utgå ifrån att människor med olika livsvillkor har olika hälsa