Var fjärde sjuksköterska överväger säga upp sig

Undersökningen avslutades i december och visar att arbetsgivarna fortfarande brister i sitt arbetsmiljöansvar för sjuksköterskornas säkerhet och smittskydd. Även om det blivit bättre med skyddsutrustning sedan våren 2020 så är det fortfarande bara sex av tio sjuksköterskor som upplever att de på arbetsplatsen haft tillgång till den utrustning som behövts under coronakrisen. Det finns oro att bli smittad och för att smitta anhöriga, och hela sex av tio av de som arbetar direkt med covid-19 patienter upplever att patientsäkerheten har försämrats. En av tre har upplevt situationer med etisk stress över prioriteringar mellan patienter.

- Novus-undersökningen visar hur covid-19 påverkar hela vården, där många utför helt andra arbetsuppgifter än de vanligen gör, och hur tungt det är särskilt för dem som arbetar med covid-sjuka. Det är oroväckande att så många fortsatt upplever brist på skyddsutrustning, även om situationen har förbättrats jämfört med i våras. Ingen ska behöva utsättas för smittorisker på grund av brist på skyddsutrustning så här långt in i pandemin, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Hög sjukfrånvaro - högre arbetsbelastning

Positivt är att det är tydligt hur vårdpersonalen stöttar varandra, tre av fyra upplever att det råder god arbetsgemenskap mellan kollegor. Pandemin ställer tuffa krav på sjuksköterskornas förmåga att ställa om och vara flexibla och 31 procent av dem har fått ändrade arbetsuppgifter eller bytt avdelning. 81 procent upplever att sjukfrånvaron har ökat, ännu fler bland dem som arbetar på en covid-19 avdelning. Så många som 40 procent anser att den höga sjukfrånvaron dessutom har lett till mycket högre arbetsbelastning.

- Redan innan pandemins utbrott var arbetsbelastningen hög på grund av den stora bristen på sjuksköterskor. Nu behöver vi både ställa om och täcka upp för sjuka kollegor, vilket såklart ökar belastningen ännu mer. Vårdförbundet ser en tydlig koppling mellan en ökad etisk stress och oro för att inte kunna ge patienter den omvårdnad de behöver, säger Sineva Ribeiro.

- Det leder till att så många som var fjärde sjuksköterska överväger att säga upp sig och att hela 7 procent eller 5 700 sjuksköterskor överväger att lämna vården helt och hållet. Svensk hälso-och sjukvård har sedan tidigare förlorat 13 200* legitimerade sjuksköterskor som lämnat vårdsektorn, och det vore förödande att tappa ännu fler, säger Sineva Ribeiro.

*Källa: Socialstyrelsen, antal legitimerade sjuksköterskor upp till 64 år som är sysselsatta utanför hälso- och sjukvården: 13 196. Senast uppdaterad: 2020-09-15 (årsuppgifter - 2018).    

Vårdförbundets förslag:

• Använd krislägesavtal där det är relevant, så att sjuksköterskorna får skäligt betalt för det extra arbete som utförs nu, men använd det klokt dvs anvisa samma person högst en eller två veckor i taget – det är extremt tufft att arbeta så långa pass och det är inte avsett att användas under längre perioder. 
   
• Låna in sjuksköterskor, på frivillig basis, från regioner med mindre belastning, och/eller ta in bemanningspersonal från kompetensföretag för att säkra en högre grundbemanning både i covid-vården och i den ordinarie vården - så att den befintliga personalen får avlastning och mer hållbara scheman. Regeringen har tillfört regioner och kommuner historiska belopp för extra kostnader som uppstår i spåren av pandemin, fördela de extra resurserna klokt.
   
• Rekordmånga har nu sökt utbildningarna till sjuksköterska. Det är positivt och det är bra att regeringen sett till att det finns fler utbildningsplatser på högskolor och universitet. Men dessvärre har många av de nya sökande inte kunnat börja sin utbildning, enligt UKÄ:s analys beror det sannolikt på att lärosätena inte lyckats bygga ut utbildningen för att möta behovet, bland annat verkar bristande tillgång till VFU (verksamhetsförlagd utbildning) som görs hos arbetsgivarna vara en flaskhals.
   
• Vad gäller utbildning till specialistsjuksköterska syns en kraftig ökning även där, men det förekommer att arbetsgivare inte kan släppa ifrån sig sjuksköterskor till utbildningen och nekar dem tjänstledigt. Det saknas också ekonomiska incitament för grundutbildade sjuksköterskor att själva bekosta specialistutbildningen, eftersom lön och andra villkor sällan kompenserar för kostnaderna sett över ett helt yrkesliv. Vårdförbundet vill därför se fler att fler regioner och kommuner tecknar kollektivavtal enligt en modell för utbildningsanställningar (Akademisk specialisttjänstgöring, AST) som möjliggör studier till specialist med full lön.
   
• Rekrytera tillbaka många av de omkring 13 200 sjuksköterskor som lämnat yrket. Majoriteten av de som lämnat gör det till följd av påverkbara faktorer: lön, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, visar en rapport från SCB. Lönerna behöver höjas, särskilt för de med stor erfarenhet och som är särskilt yrkesskickliga. En sund personalpolitik och goda villkor gör att erfarna medarbetare stannar kvar.
• Staten behöver säkerställa samordning, kompetensförsörjning och tillräcklig resurstilldelning till hälso- och sjukvården i kommuner och regioner och det behöver vara långsiktigt.

Om Novus-undersökningen

Gjord av Novus på uppdrag av Vårdförbundet via webbintervjuer
Antal intervjuer: 1433
Fältperiod: 24 november – 11 december 2020
Deltagarfrekvens: 53 procent. Resultaten är representativa för målgruppen (Vårdförbundets sjuksköterske-medlemmar som är yrkesverksamma, drygt 81 500 sjuksköterskor)

Läs mer om resultatet av undersökningen i vårt pressmeddelande.

Läs Novus-undersökningen - Sjuksköterska i corona-tider - uppföljning