Äntligen granskas förlossningsvården

Vårdens största arbetsgivare SKL, Sveriges kommuner och landsting, ska för första gången göra en nationell kartläggning av hur förlossningsvården ser ut i landstingen. Vårdförbundet välkomnar denna granskning, som är ett nödvändigt första steg i det långsiktiga arbete som måste till för att förbättra vården. Det är centralt att barnmorskornas kunskap, kompetens och erfarenheter tas tillvara i granskningen.

Vårdförbundet har länge drivit frågan om villkoren för en trygg och säker förlossningsvård före, under och efter graviditet. Politikerna har lyssnat och beslutat om att skjuta till extra medel till förlossningsvården vid olika tillfällen och på olika nivåer. När nu vårdens största arbetsgivare SKL kartlägger hur situationen faktiskt ser ut i olika delar av landet, så tas ännu ett viktigt steg.

Sineva Ribeiro

- Vårdförbundet välkomnar att SKL gör en nationell kartläggning av läget inom förlossningsvården. Utmaningarna inom förlossningsvården har funnits under många decennier och här finns inga genvägar. Det behövs en nationell handlingsplan för förlossningsvården och en riksgranskning av läget från vårdens största arbetsgivare är en nödvändig start på det arbetet, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet .

Vårdförbundet efterfrågar en större långsiktighet i det nationella arbetet med att förbättra förlossningsvården, dels vad gäller det långsiktiga ansvaret för nationell planering av förlossningsvården. Men också att professionens kunskap tas tillvara. Det finns mycket att lära från barnmorskor ute i landsting och regioner om vad som är fungerande arbetssätt idag och vad som behöver förändras.  

- Våra barnmorskor runt om i landet besitter en samlad kunskap, erfarenhet och initiativkraft som vi förväntar oss ska komma till användning i SKL:s arbete med kartläggningen av förlossningsvården. Vårdförbundet vill vara delaktiga i arbetet med att definiera vilka parametrar som kartläggningen ska fokusera på, för att på så sätt bidra med barnmorskornas samlade kunskap, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet efterfrågar sedan tidigare ”en barnmorska per kvinna” i aktiv förlossning, vilket stöds av både forskning och beprövad erfarenhet. Det behövs fler barnmorskor i förlossningsvården rent allmänt, men också fler barnmorskor i vårdens beslutande organ. Den expertkunskap om sammanhållen vårdkedja och kontinuerligt stöd som finns hos barnmorskorna behöver fångas upp och utvecklas vidare tillsammans med arbetsgivaren.

Efter SKL:s kartläggning behövs en nationell handlingsplan göras för förlossningsvården. Vårdförbundet bidrar gärna till lösningar och ger fyra konkreta förslag som inspel i detta arbete:

  • Öka antalet barnmorskor . Öka antalet utbildningsplatser. Det är kö till barnmorskeutbildningarna. Låt de sjuksköterskor som vill utbilda sig till barnmorska få göra det. Låt det ske på betald arbetstid.
  • Förbättra arbetsvillkoren vad gäller bemanning och arbetstider. Barnmorskornas egna krav är att det ska finnas en barnmorska per födande kvinna. Men idag kan en barnmorska ta hand om två och tre födande kvinnor samtidigt.
  • Höj lönerna . En barnmorska och en civilingenjör är exempel på två yrken med motsvarande krav på fördjupad högskolekompetens. Civilingenjören tjänar 31 procent mer i lön under ett yrkesliv. Denna typ av löneskillnader byggs strukturellt och måste därför ändras strukturellt.
  • Inför personcentrerad vård. När den gravida familjen är aktiv i planering och genomförande av vården uppnås högre kvalitet, bättre användning av resurser - och en god arbetsmiljö för barnmorskorna, där deras expertkunskap används på bästa sätt.

Håller du med oss? Gilla och dela gärna vårt instagraminlägg! Ni får kopiera bilden om ni vill.