Primärvården behöver fler specialistsjuksköterskor för att klara sitt förtydligade ansvar inom psykisk ohälsa

Regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh lämnade 28/1 slutbetänkandet ”God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6)” till socialminister Lena Hallengren och Vårdförbundet är positivt till att primärvårdens ansvar förtydligas.

Men nu börjar det verkliga arbetet för primärvårdens arbetsgivare: När vårdcentralerna får ett förtydligat ansvar för vård av psykisk ohälsa så behövs betydligt fler distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor i psykiatri för att möta patienternas behov.

Uppdraget handlade om att utreda förutsättningarna för en ny vårdform för psykisk ohälsa. Utredningen landade i att det inte blir någon ny vårdform, men att lagtexten om primärvårdens grunduppdrag ska förtydligas, så att det synliggörs att det omfattar både fysiska och psykiska vårdbehov.

- Det är bra att psykisk ohälsa lyfts upp och diskuteras och det är välkommet att primärvårdens grunduppdrag förtydligas. Det är ett  steg i rätt riktning mot en personcentrerad och sammanhållen nära vård. Men en lagreglering är inte lösningen på dagens problem, utan det kommer att krävas satsningar från primärvårdens arbetsgivare. De behöver locka och behålla rätt kompetens för att bättre kunna möta dessa patientgruppers behov, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Vårdförbundet har deltagit som remissinstans i arbetet med utredning, som är det sista förslaget från den större utredningen "Samordnad utveckling för en god och nära vård" där förbundet varit mycket aktivt.

-  Det är glädjande att läsa att utredningen har lyssnat till Vårdförbundet och tar upp den viktiga roll som sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor har idag och kommer ha i framtiden för personer med psykisk ohälsa. Våra medlemmar vill arbeta långsiktigt med hela människan, utifrån dennes situation och i dess närmiljö, med förebyggande och hälsofrämjande insatser och behandling, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet påpekar att det är nu det verkliga arbetet för kommuner och regioner börjar, med att säkra resurser och kompetens för att klara uppdraget. Tanken är att vårdcentralerna än mer än idag ska fungera som första kontakten även vid psykiska ohälsa, och där det är enkelt och odramatiskt att få hjälp.

-  Ska vårdcentralerna ta ett större ansvar för vård även av psykisk ohälsa så behövs betydligt fler distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor i psykiatri. Om dessa kompetenser råder dock hård konkurrens, samtliga regioner rapporterar brist på specialistsjuksköterskor, och 20 av 21 bedömer att de även har brist på grundutbildade sjuksköterskor. Högskolorna och arbetsgivarna behöver gemensamt öka antalet specialistsjuksköterskor som utbildas och examineras, för att säkra att det finns tillgänglig kompetens att möjliggöra allt positivt som kommer av den här utredningen, säger Sineva Ribeiro.

 

 

Läs God och nära vård. Rätt till psykisk hälsa . Betänkande av utredningen Samordnad utveckling av god och nära vård.