Parterna överens om strejkrätten

Med anledning av den pågående utredningen om strejkrätten har parterna på svensk arbetsmarknad enats om att säkra rätten att vidta stridsåtgärder för att teckna kollektivavtal. Strejker eller andra konfliktåtgärder med andra syften än att teckna kollektivavtal kommer enligt förslaget inte längre att vara tillåtna.

Bakom överenskommelsen står parterna på svensk arbetsmarknad. Vårdförbundet ingår i TCO, som är en av dessa parter.

Överenskommelsen innehåller följande:

  • Det ska inte längre vara tillåtet att vidta stridsåtgärder som inte syftar till att uppnå kollektivavtal.
  • Förslaget påverkar inte rätten att vidta sympatiåtgärder, politiska stridsåtgärder eller indrivningsblockader.
  • Ingen inskränkning görs i rätten att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att uppnå ett kollektivavtal.

- Konflikträtten är en grundbult i den svenska partsmodellen. Som representanter för tjänstemän, professionella och välutbildade yrkesutövare i Sverige, har vi ett stort ansvar för modellens fortlevnad. Dagens besked innebär en lösning som skapar stabilitet, samtidigt som den säkrar handlingsfriheten för ansvarstagande fackförbund att teckna avtal som tryggar villkoren för sina medlemmar, säger Eva Nordmark, TCO:s ordförande.

Frågor och svar från TCO om förslaget

Varför har ni tagit fram det här förslaget?

Konflikträtten är en grundbult i den svenska arbetsmarknadsmodellen. En svårlöst situation i Göteborgs hamn har dock synliggjort sprickor i modellen. För trots att arbetsgivaren har tecknat avtal med det största förbundet i branschen så omfattas den inte av arbetsfred. Det är ett problem som i slutändan hotar den svenska kollektivavtalsmodellen.

Som ansvarstagande fackförbund har vi ett särskilt ansvar för partsmodellens framtid. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över situationen och komma med förslag på lösning. Det var nödvändigt. Men det är givetvis ännu bättre om parterna själva kan ta ansvar för situationen och lösa den gemensamt.

Vi har därför tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv tagit fram ett förslag som vi bedömer kommer att lösa situationen i Göteborg, men som samtidigt inte riskerar vår handlingsfrihet som fackliga företrädare att teckna avtal som tryggar villkoren för våra medlemmar.

Vad innebär förslaget för oss som fackförbund?

I praktiken ingenting eftersom förslaget innebär att de principer som redan styr arbetsmarknadens parter görs till lag. Ansvarstagande fackförbund kommer även i fortsättningen att kunna vidta stridsåtgärder för rätten att teckna kollektivavtal. Det avgörande är att konfliktåtgärderna måste syfta till att teckna kollektivavtal. Konfliktåtgärder får inte heller användas i rättstvister, det vill säga tvister kring hur avtal ska tolkas avseende individer. En princip som rått på svensk arbetsmarknad sedan Saltsjöbadsavtalet på 30-talet.

Det innebär att konflikter av den typ som under de senaste åren förekommit i Göteborgs hamn inte blir möjliga.

Förslaget innebär ändå en viss inskränkning av konflikträtten. Hur kan vi som fackförbund medverka till något sådant?

Att vara passiv är aldrig en bra strategi för den som vill ha inflytande. Situationen i Göteborgs hamn måste lösas.

Konflikträtten är av avgörande betydelse för att vi som fackförbund ska kunna sätta kraft bakom våra krav. Den stora frihet som finns i Sverige vad gäller rätten att vidta konfliktåtgärder måste vi värna. Vi kan också konstatera att det är väldigt få aktörer som missbrukar konflikträtten. Men när missbruk förekommer måste vi vara beredda att göra något åt det om vi vill värna konflikträtten.

Den starka konflikträtten hänger också samman med att när avtal är träffat så råder fredsplikt. Arbetsgivarna måste kunna lita på att det som man kommit överens om faktiskt gäller, annars faller hela idén med att teckna avtal och den fria konflikträtten kan ifrågasättas.

När inte alla parter tar det ansvar som den svenska arbetsmarknadsmodellen har ålagt oss så ser andra aktörer en möjlighet att flytta fram sina positioner, aktörer som vill försvaga fackföreningsrörelsen och som använder hamnkonflikten som ursäkt för att nå sitt mål.

Ett sådant konkret hot är de förslag från politiskt håll som kommit med anledning av konflikten om att införa en så kallad proportionalitetsprincip, det vill säga en prövning om konfliktåtgärderna är rimliga i förhållande till syftet. En prövning som skulle skapa stor osäkerhet, vilket skulle verka begränsande för våra möjligheter att vidta konflikt. Det vore väldigt olyckligt.

Vår grundinställning är att det är parterna som är bäst lämpade att sköta förhållandena på svensk arbetsmarknad. Genom att erkänna de problem som finns i dag och komma med konstruktiva lösningar så tar vi ansvar för den svenska partsmodellens fortlevnad. En modell som skapat bra villkor och reallöneökningar samtidigt som företagen utvecklat sin konkurrenskraft.

Det här innebär också att arbetsgivarsidan ställer sig bakom att förslaget löser situationen i Göteborgs hamn och liknande situationer. De ställer sig därmed bakom att ytterligare förändringar av konflikträtten inte behövs.

Vad händer nu?

Förslaget lämnas nu över till regeringen. Vi är övertygade om att regeringen kommer anamma vårt förslag och se till att det genomförs och att stridsåtgärdsutredningens förslag därmed läggs åt sidan. Vi har också svårt att se att oppositionspartierna skulle ha några större invändningar. Parterna har även kommit överens om att överenskommelsen gäller oavsett politisk majoritet i riksdagen.