Höstbudgeten 2018: Nödvändiga satsningar på vården

Regeringens förslag innebär att vården stärks med cirka 5,5 miljarder kronor nästa år, varav 1 miljard går till förlossningsvården. Vårdförbundet gillar satsningarna på vården och dess personal, men vill se en tydligare uppföljning av hur landstingen använder pengarna. Dessutom kan inte alla utmaningar vården står inför lösas med enbart ekonomiska medel, utan det handlar också om att ställa om till en personcentrerad nära vård.

Den "patientmiljard" som ska användas för att stärka vårdgarantin inom primärvården ska också leda till att landsting inför så kallade patientkontrakt. Vårdförbundets menar att det är absolut nödvändiga steg på vägen mot en personcentrerad nära vård som tar ett helhetsansvar för befolkningens hälsa och livskvalitet.

- Förstärkning av den nära vården måste till för att vi ska få en jämlik och säker vård. Vi tolkar satsningen på patientkontrakt som en rörelse mot personcentrerad vård. Nu förutsätter vi att landstingen omsätter de nya medlen på ett effektivt sätt, som konkret gynnar både patienter och vårdpersonal. Det handlar om att ändra arbetssätt och göra patienten till expert i en förstärkt nära vård, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Ytterligare två miljarder till bättre villkor

Regeringen avsätter under 2018–2021 ytterligare två miljarder kronor per år till landstingens arbete med att förbättra arbetsvillkoren för personal inom hälso- och sjukvården. Detta utöver den tidigare aviserade "professionsmiljarden". Vårdförbundet har länge drivit frågan om förbättra förutsättningarna för vårdens personal att orka ett helt yrkesliv.

- Det är bra att regeringen tydligt signalerar till landstingen att arbetsvillkoren för sjukvårdspersonal måste förbättras. Det krävs för att säkra kompetensförsörjningen inom sjukvården. Det handlar om att se över förhållandet mellan arbetstider och arbetsbörda, men också om att ge möjlighet till fler att utbilda sig till specialistsjuksköterskor. Karriärutvecklingen måste också avspeglas tydligt i löneutvecklingen, säger Sineva Ribeiro.

En miljard till förlossningsvården

Vårdförbundet har länge drivit frågan om villkoren för en trygg och säker förlossningsvård före, under och efter graviditet. Politikerna har lyssnat och beslutat att avsätta extra medel till förlossningsvården vid olika tillfällen och på olika nivåer. I budgeten skjuter regeringen till en "förlossningsmiljard", ovanpå redan tidigare aviserade medel.

Vårdförbundet delar regeringens bedömning att extra pengar behövs för att lösa den ansträngda situationen inom förlossningsvården.

- Utmaningarna inom förlossningsvården har funnits under många decennier och här finns inga genvägar. Det behövs en nationell handlingsplan för förlossningsvården, där mer pengar till fler barnmorskor och en bättre arbetsmiljö är självklara inslag, menar Sineva Ribeiro.

- Sverige behöver fler barnmorskor, det är inte bara en akut brist i dagsläget utan vi står också inför stora pensionsavgångar. Vårdförbundet förväntar sig att budgetens 480 miljoner till högskola och universitet innehåller satsningar på att öka antalet utbildningsplatser för barnmorskor ytterligare, säger Sineva Ribeiro.

Det behövs en nationell plan för förlossningsvården. Vårdförbundet arbetar med fyra konkreta förslag:

  • Höj lönerna. En barnmorska och en civilingenjör är exempel på två yrken med motsvarande krav på fördjupad högskolekompetens. Civilingenjören tjänar 31 procent mer i lön under ett yrkesliv. Denna typ av löneskillnader byggs strukturellt och måste därför ändras strukturellt.
  • Vi behöver fler barnmorskor. Öka antalet utbildningsplatser. Det är kö till barnmorskeutbildningarna. Låt de sjuksköterskor som vill utbilda sig till barnmorska få göra det. Låt det ske på betald arbetstid.
  • Förbättra arbetsvillkoren kring bemanning och arbetstider. Barnmorskornas egna krav är att det ska finnas en barnmorska per födande kvinna. Men idag kan en barnmorska ta hand om två och tre födande kvinnor samtidigt!
  • Inför personcentrerad vård. När den gravida familjen är aktiv i planering och genomförande av vården uppnås högre kvalitet, bättre användning av resurser och en god arbetsmiljö för barnmorskorna.