Framtidens vård - en personcentrerad och nära vård

  • Vi vill se ett skifte där vi verkligen går från fokus på organisation till fokus på person och där vi förmår att inte bara tänka sjukdom och diagnos utan ha fokus på hälsa och helhet. Lisbeth Löpare Johansson och Sineva Ribeiro, Vårdförbundet.

  • Vi måste hitta tillbaka till vårdens kärna - mötet mellan person och profession sade Anna Nergårdh som är nationell samordnare för effektiv vård på Socialdepartementet.

  • Det händer nåt i rummet när patienten/brukaren finns med i samtalet, sade Laura Hartman, ordförande i Tillitsdelegationen.

  • Vi måste lyssna mer på professionerna sade Agneta Karlsson (S) statssekreterare på Socialdepartementet.

Måndagen 3 juli bjöd Vårdförbundet in till ett Almedals-seminarium i tre akter med rubriken Framtidens vård - vem visar vägen? Vårdförbundets utgångspunkt är att en omställning till en personcentrerad nära vård är en avgörande del av framtidens vård för att bättre möta befolkningens behov.

Vårdförbundet vill se ett skifte där vi verkligen går från ett fokus på organisation till fokus på person och där vi förmår att inte bara tänka sjukdom och diagnos utan ha fokus på hälsa och helhet. Då krävs att vi jobbar i team där patienten är en del och att vi får en annan styrning i vården.

Trots att Sverige på många sätt har en vård av hög kvalitet så finns det utmaningar:

  • Befolkningens hälsa är ojämlik och den psykiska ohälsan ökar.
  • Vård och omsorg håller inte samman för patienter med stora behov. Patienter har små möjligheter till inflytande över sin egen vård.
  • Arbetssätt och organisering ger inte alltid ett hållbart yrkesliv för personalen och vården har stora utmaningar med kompetensförsörjningen.

Vårdförbundet ser fyra huvuduppdrag för den nära vården

Den nära vården blir vårdens huvudaktör

- Den nära vården måste bli befolkningens normala kontakt med vården under dygnets alla timmar, också vid akuta situationer. Vi ser en nära vård som erbjuder mer av mobila och digitala lösningar, och att vården utgår från att möta personen där hen lever sitt liv.

Det befolkningsinriktade hälsoarbetet och stödet till egenvård

- Den nära vården ska också ha ett uttalat ansvar för stödet till egenvård. Dagens mödrahälsovård, barnhälsovård, distriktshälsovård och elevhälsa är exempel på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamheter som utgår från det friska och personens egna resurser och som har en stor betydelse för egenvård.

Särskilt samordnad vård och omsorg för personer med komplexa behov

För personer med komplexa behov behövs en ny vårdlogik, en särskilt samordnad vård och omsorg. Det innebär en sammanhållen vård och omsorg som utförs i samarbete mellan exempelvis hemsjukvård, specialistsjukvård och social omsorg utifrån behov, förmågor och önskemål hos personen och de närstående.

En väg in för barn och unga med psykisk ohälsa

Barn och unga med psykisk ohälsa har behov av flera olika insatser för ett fungerande liv och möjlighet till en förbättrad hälsa. Oavsett vilken kontaktväg barn och föräldrar tar ska man få ett samordnat stöd, där den nära vården blir vägen in.

Se filmklipp med Sineva Ribeiro och Lisbeth Löpare Johansson som inleder seminariets första akt.

Vårdexperterna eniga om att möta personen

Till seminariet hade vi bjudit in vårdexperter för att reflektera över vad som krävs för att förändra vårdens styrning och organisering.

- Vi måste hitta tillbaka till vårdens kärna - mötet mellan person och profession, sade Anna Nergårdh, som är nationell samordnare för effektiv vård på Socialdepartementet.

Inger Ekman från Centrum för personcentrerad vård, GPCC, tycker att patientlagen borde ha med ordet "Lyssna!" För det måste man göra mer på patienten. Patienter har inte bara behov, utan kan också bidra med sina resurser för att kunna till exempel leva med en kronisk sjukdom. Vi ska inte hänga upp oss så mycket på modeller, utan det är teamet som är det viktiga. Det måste finnas förutsättningar för mötet mellan professionerna och patienterna för att det ska kunna bli en vård på lika villkor.

 Avslutning med en politisk debatt

I den sista paneldebatten skulle inbjudna politiker svara och debattera kring frågorna om vem som tar ansvaret och visar vägen för framtidens vård.

Se debatten i detta filmklipp:

Röster från samtalet:

Agneta Karlsson (S), statssekreterare på socialdepartementet, anser att vi måste lyssna mer på professionerna. Hon tycker också att det är märkligt att så många regeringar inte lyckats lösa kompetensförsörjningen i vården. 

Resursförflyttning i framtidens vård handlar om att flytta kunskap och kompetens, inte nödvändigtvis om pengar, säger Anders Henriksson (S), SKL. 

Anders W Jonsson (C), ledamot i riksdagens socialutskott,  tycker att det behövs fler läkare i primärvården. 

Det här måste vi göra tillsammans 

Framtidens vårdpersonal och framtidens patienter kommer inte sitta och vänta, de kommer ställa krav. Överlevarna i vården nöjer sig inte med att överleva, de vill ha ett så bra liv som möjligt, säger Sineva Ribeiro.

Omställningen av vården kräver att vi tänker om tillsammans, på många sätt. Vårdförbundet vill vara ledande i den dialogen som bara har tagit sin början.
Vi vill fortsätta samtalet och kommer att bjuda in såväl medarbetare, arbetsgivare, beslutsfattare och politiker på alla nivåer på flera olika sätt.

Senare på dagen fortsatte Sineva Ribeiro och Lisbeth Löpare Johansson ett samtal med medlemmar om deras intryck av det som sades under seminariet. Du är också välkommen att bidra med dina tankar kring framtidens vård!