Fler sjuksköterskor till kommunal äldrevård

När socialutskottet på tisdagen hade öppen utfrågning om coronakommissionens delbetänkande deltog Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro med synpunkter och erfarenheter från medlemmar i kommunal äldrevård. Kompetensbrist, otydliga riktlinjer, brister i smittskydd och utrustning och försenad testning och smittspårning är några av de allvarliga systemproblem som funnits inom äldrevården under pandemin.

Kommunerna måste nu investera i högre kompetens i form av många fler legitimerade sjuksköterskor, för att säkra en bättre äldrevård under pandemin och en bättre framtida vård för den växande gruppen äldre.

- Nu måste landets kommuner göra hemläxan och se till att rekrytera och behålla fler sjuksköterskor till äldrevården. De äldre har inte tid att vänta! Vi är skyldiga dem att åtgärda det här nu. Coronakommissionens förslag på åtgärder räcker för att kicka igång snabba förbättringar och inte tillsätta nya utredningar, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Trots att behoven av sjuksköterskekompetens ökar visar statistik från Socialstyrelsen att antalet sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård minskar. Professor Marta Szebehely har påpekat att var femte medarbetare på äldreboenden i Norge är en sjuksköterska, medan det i Sverige bara är var femtonde eller tjugonde. Under coronaåret har Vårdförbundet varnat för bristerna inom äldreomsorgen och äldrevården och krävt satsningar på fler sjuksköterskor till kommunerna.

- Det är en lättnad att coronakommissionen i sitt delbetänkande kom med så tydliga rekommendationer om sjuksköterskor på plats på varje särskilt boende för äldre, dygnet runt under veckans alla dagar. Så ser det inte alls ut idag. Det har Vårdförbundet påpekat i flera år och under pandemin, det behövs många fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom den kommunala äldrevården, säger Sineva Ribeiro.

Äldrevård som förebyggande hälsoarbete

Som kommissionen säger så är sjuksköterskans kompetens en förutsättning för bland annat kontinuerlig tillgång till medicinska insatser i form av dropp och syrgas i vården av de äldre, men också för att den övriga personalen ska kunna få stöd och handledning inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling.

- Det står smärtsamt tydligt att i de kommuner där man haft god omvårdnadskompetens i form av legitimerade sjuksköterskor, och där sjuksköterskor ingått i lednings- och krisgrupper har man självständigt kunna agera tidigt. Och därför fått bättre resultat än kommuner som först avvaktat myndigheternas ofta sena och ibland inte helt tydliga riktlinjer, säger Sineva Ribeiro.

- Äntligen verkar alla överens om att nu måste vård och omsorg av äldre omdefinieras i vårt samhälle. Äldrevård får inte enbart ses som ett elementärt stöd för de som inte länge klarar sig själva, om sjukdom och livets slutskede. Utan det handlar också om förebyggande hälsoarbete under en längre ålderdom, om att ta tillvara den äldre människans egna förmågor, om att bibehålla funktionsförmåga och säkerställa värdighet och välbefinnande, säger Sineva Ribeiro.

Krav från Vårdförbundet

Vårdförbundet framförde bland annat följande krav för en bättre äldrevård:

  • Fler sjuksköterskor till äldrevården: högre grundbemanning med fler legitimerade sjuksköterskor, minimum är sjuksköterska på plats på varje särskilt boende för äldre, dygnet runt under veckans alla dagar. Fler sjuksköterskor i ledning och krisledning.
  • Förstärk den medicinskt ansvariga sjuksköterskans (MAS) ställning och få fram fler specialistutbildade sjuksköterskor inom vård av äldre, distriktssköterskor, psykiatrisjuksköterskor och demenssjuksköterskor.
  • Bredda regeringens äldreomsorgslyft att även gälla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som sjuksköterskor.
  • Nationellt hälsoprogram för äldre (i likhet med barnhälsovårdprogrammet).

Se den öppna utfrågningen om coronakommissionens delbetänkade på Riksdagens webbplats.