Bemanningsläget svårbedömt inför sommaren

I år har många arbetsgivare uttalat ambitionen att ge fyra veckors sammanhängande semester, vilket Vårdförbundet välkomnar. En ny Novus-undersökning som Vårdförbundet låtit göra med över 1 100 medlemmar visar att färre medlemmar får det i år, än år 2019 när undersökningen senast gjordes. Andelen som fått fyra veckors sammanhängande sommarsemester beviljade enligt sina önskemål är 44 procent, att jämföra med 54 procent 2019.

24 procent anger att vårdplatser dras ner och avdelningar slås ihop för att lösa bemanningen och 38 procent är mer oroade för patientsäkerheten inför sommaren i år, jämfört med en vanlig sommar. Sommarbemanningen är en återkommande utmaning och Vårdförbundet efterfrågar därför ett mer långsiktigt arbete med kompetensförsörjning från regioner och kommuner.

Vårdförbundets 114 000 medlemmar har gjort enorma insatser under pandemin och med att upprätthålla den ordinarie vården. Nu behövs vila och återhämtning för att orka med det maratonlopp som är pandemin och den efterföljande vårdskulden.

- Vaccinationerna av befolkningen är i full gång, och Novus-undersökningen visar att 31 procent av Vårdförbundets medlemmar är färdigvaccinerade nu, faktiskt så många som 50 procent av de som arbetar i kommunerna. Vi ser ljuset i tunneln nu och våra medlemmar är stärkta av att ha fått mycket bekräftelse på det livsviktiga arbete de gör i samhället, men vi måste också vara realistiska. Sanningen är att det kommer ta tid innan det lättar och sedan väntar all uppskjuten ordinarie vård, säger Sineva Ribeiro.

Dubbla signaler

Vårdförbundet uppskattar att arbetsgivarna säger att man vill ge personalen vila och återhämtning i form av fyra veckors sammanhängande sommarsemester, men att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) sänder dubbla signaler när de samtidigt ansöker om att få hämta in IVA-personal från andra länder precis före sommaren. Krislägesavtalet med SKR är aktiverat i en del regioner och fler kan komma att aktiveras vid behov, vilket ger arbetsgivarna stora möjligheter att kalla in personalen till 12,5-timmarspass.

- Det är välkommet att regioner och kommuner ser att vårdpersonalen behöver få fyra veckors vila och återhämtning, men läget är givetvis extra svårbedömt ett år som detta och alla är inställda på att det snabbt kan ändras. Många medlemmar frågar sig, är de fyra semesterveckorna löften som kan dras tillbaka med hänvisning till patientsäkerheten? Vi vet hur snabbt godkända semestrar kan förvandlas till indragna semestrar, övertid, nödfallsövertid, aktivering av krislägesavtal, beordringar och andra pandemiåtgärder, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Arbetsgivarna behöver jobba mer långsiktigt

Glädjande nog visar undersökningen att 59 procent anger att de kommer att få fyra veckors sammanhängande semester, men inte alltid under de veckor man önskat (68 procent 2019). Det är färre än 2019 men ändå en bra ambition från arbetsgivarna, givet att det är pandemiår. Andelen som fått fyra veckors sammanhängande sommarsemester enligt sina önskemål är 44 procent (54 procent 2019). Samtidigt finns givetvis stora mått av osäkerhet och svårighet att planera och 21 procent har inte fått besked om de fått semestern beviljad. 13 procent svarar att de själva eller kollegor nekats sin önskade sommarsemester, vilket är ungefär lika hög andel som 2019. Det ser värre ut för biomedicinska analytiker, som arbetar med att analysera bland annat covidprovsvar – i den yrkesgruppen uppger 19 procent att de eller kollegor nekats att få fyra veckor sammanhängande semester.

- Problemet med sommarbemanningen är tyvärr inte nytt. Regioner och kommuner försöker locka med sommarbonusar, men pengar är inte tillräckligt lockande för alla de som är slutkörda. Därför ser vi nu också förslag som att låna in IVA-personal från grannländer, vilket kommer för sent tycker vi. Arbetsgivarna behöver arbeta mer långsiktigt med kompetensförsörjningen av vården, genom att rekrytera tillbaka de 13 200* sjuksköterskor som lämnat yrket till följd av påverkbara faktorer som lön, karriärmöjligheter och arbetsmiljö. Antalet specialistsjuksköterskor måste också upp, genom satsningar på Akademisk specialisttjänstgöring från arbetsgivarna, säger Sineva Ribeiro.

Större andel bemanningspersonal

I Novus-undersökningen anger 14 procent att bemanningspersonal kommer användas i högre utsträckning i sommar än under övriga året, vilket är samma nivå som 2019. En enkät med Vårdförbundets 21 avdelningar bekräftar bilden då endast 9,5 procent uppger att de budgetmedel som regeringen tillfört på grund av covid-19 kommer användas för att underlätta bemanningen i sommar. Hela 57 procent svarar att pengarna inte använts till bemanning. Detta förvånar Vårdförbundet som ifrågasätter att inte bemanningsföretag används mer under arbetstopparna i pandemin.

- Regioner och kommuner har ju fått historiskt stora ekonomiska resurser från regeringen på grund av pandemin, dessa medel borde använts till att höja grundbemanningen och till att säkra fler kollegor i sommar. Arbetsgivarna borde tagit in all tillgänglig kompetens från bemanningsföretag, är det någon gång man ska använda bemanningspersonal är det väl nu, säger Sineva Ribeiro.

Drar ner på tillgängligheten

Regioner och kommuner planerar att dra ner på tillgängligheten för patienterna under sommaren, 25 procent av respondenterna i Novus-undersökningen uppger att det på deras arbetsplats finns planer på att minska antalet vårdplatser/slå ihop avdelningar för att klara lösa ledigheterna. Inom slutenvården är det hela 35 procent som uppger att vårdplatser ska minskas och avdelningar slås ihop, något som kommer ge konsekvenser för patienterna i form av längre väntetider på sjukhusen. Enkäten med Vårdförbundets 21 avdelningsordförande bekräftar bilden, 52 procent uppger att arbetsgivarna planerar att stänga enheter på grund av brist på vikarier.

- Sjukhusen har redan före sommaren börjat ansöka om avsteg från arbetstidslagen och/eller använder så kallad ”nödfallsövertid” för att låta sjuksköterskor arbeta långt fler timmar än vad lagen medger under ett år. Men ändå ser man sig tvungen att dra ner på antalet vårdplatser och slå ihop avdelningar för att få ihop bemanningsekvationen, och det blir tufft för patienter och personal.

- Det gäller såklart även förlossningsvården som har arbetstoppar under sommaren, eftersom det numera föds flest barn under juli. Att stänga förlossningssalar i sommar är inte en lösning som tas väl emot av befolkningen och det beror på brist på barnmorskor, säger Sineva Ribeiro.

Extra hög är oron för patientsäkerheten bland de som jobbar inom slutenvården (på sjukhusen), där 43 procent uppger ökad oro. Samtidigt anser 85 procent av Vårdförbundets regionala förtroendevalda att bristen på sommarvikarier hotar patientsäkerheten.

Läs mer och ta del av hela rapporten i vårt pressmeddelande