
I Sverige utgår arbetarens möjlighet till påverkan från två olika delar. Det är dels den lagreglerade delen som styrs av lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).
Lag om medbestämmande i arbetslivet
MBL beskriver arbetsgivarens skyldighet att informera och förhandla om kommande beslut i sin verksamhet. Lagen reglerar också rätten att organisera oss i fackliga förbund samt påvisar arbetsgivarens informations- och förhandlingsskyldighet.
MBL är en lag som ett par år efter den skapats på 70-talet, lite slarvigt kallades “tuta och kör-lagen” av många fackförbund. Arbetsgivaren informerade om sitt förslag ena veckan och en tid senare informerade de om sitt beslut och det skapade lätt en känsla av att det inte direkt fanns någon egentlig möjlighet att påverka beslutet.
Den svenska modellen
Den andra möjligheten till påverkan är baserad på ”den svenska modellen”, alltså det faktum att i Sverige har vi en syn att det är bäst att parterna gör upp vad som gäller genom att till exempel teckna kollektivavtal. Detta utan att politiker ”lägger sig i” och reglerar förutsättningarna på arbetsmarknaden i form av lagar som till exempel reglerar minimilöner eller annat. När det i stället sker på detta sätt så har ett så kallat samverkansavtal förhandlats fram.
Vad innebär då att samverka?
Samverkan ska syfta till en fördjupad process där arbetsgivaren tillsammans med fackliga representanter processar kring verksamhetsutveckling och organisatoriska frågor på arbetsplatserna.
Samverkan beskrivs ofta som en trappa där flera trappsteg leder upp till den högsta samverkansgruppen. Det första och mycket viktiga steget är i regel arbetsplatsträffen (APT). Ett möte som de flesta av oss med största säkerhet varit med på. Jag undrar dock hur medvetna vi egentligen är att det är ett av de forum där vi som medarbetare faktiskt har en möjlighet att utöva påverkan!
På APT har alla medarbetare möjlighet att inverka på frågor som berör den egna arbetsplatsen, det är alltså ett viktigt möte att delta vid och vara aktivt på.
De kommande trappstegen varierar i antal beroende på storlek och organisation hos den arbetsgivare du är anställd. Det som särskiljer dessa samverkansgrupper från APT är att här finns i många fall en person av Vårdförbundet utsedd med mandat att uttala sig i Vårdförbundets namn i de frågor som hanteras där. Denna person är en förtroendevald vald av er medlemmar och utsedd av avdelningsstyrelsen att ha just detta uppdrag.
Förtroendevald på arbetsplats
Vet du vem din förtroendevalda är på din arbetsplats? Vet du om det finns en samverkansrepresentant som har fått uppdraget att föra Vårdförbundets talan på din klinik/verksamhet eller flöde? Tillsammans med en förtroendevald på arbetsplats har du möjlighet att påverkar frågor som rör din arbetsmiljö, villkor och vårdens utveckling. Har du frågor eller funderingar och vill ha stöd tveka inte att ta kontakt med oss.
Ska samverka fungera behövs ett arbete från både de fackliga och arbetsgivaren. Vad tjänar då arbetsgivaren på att samverka? Ett felaktigt beslut kan ju stå arbetsgivaren dyrt både ekonomiskt och kvalitetsmässigt för att inte prata om arbetsmiljömässigt. Om man gemensamt tänker efter före och värdesätter att få frågor belyst från flera olika synvinklar blir oftast förutsättningarna bättre att få en välfungerande arbetsplats!
Gunilla George
Ordförande avdelning Stockholm
- Kategorier:
- Stockholm
- Hjälpte informationen dig?