En grupp människor står framför en skylt där det står

40% lägre vårdkostnader, toppranking i patientnöjdhet, halverad sjukfrånvaro, pris för bästa arbetsgivare ocn en helt självrekryterande organisation. Det är resultatet av Buurtzorgs organisationsmodell.

”Prevention is better than cure!” Buurtzorg har genom proaktiva processer, ökad patienttid, minskad administration och tillit till sjuksköterskans kompetens minskat vårdkostnaderna med 40%, toppat rankingen över andel nöjda patienter, halverat andelen sjukfrånvaro, blivit utsedd till Hollands bästa arbetsgivare vid ett flertal tillfällen och inte minst skapat en självrekryterande organisation med 150 nya sjuksköterskor per månad. 

Stipendium från Vårdförbundet

Vid Psykiatriska kliniken i Eksjö har vi sedan flera år haft möjlighet att utbilda oss till Esthercoacher. Vi strävar alltid efter svaret på frågan: ”Vad är bäst för Esther?” 

Efter en fördjupning i Göran Stiernstedts utredning ”Effektivare vård”, tillsammans med Vårdförbundets ledarprogram ”Att vara chef i framtidens vård - med sikte på ett personcentrerat paradigm”, beslutade vi oss för att besöka Buurtzorg, en icke-vinstdrivande organisation med huvudkontor i Almelo, Holland. Beviljande av stipendieansökan från Vårdförbundet och generositet från verksamhetsområdet skapade möjlighet för oss att åka. Med oss tog vi läkare, kvalitetshandläggare, ytterligare vårdenhetschefer från vår klinik samt tre representanter från de psykiatriska klinikerna i Jönköping och Värnamo.

Självstyrande team

År 2006 insåg Jos de Blok att vården var alltför insatsuppdelad och episodisk. Kvaliteten var låg, prioriteringarna felaktiga och sjuksköterskorna frustrerade. Trots ett flertal ekonomiska insatser vann man inget resultat. Jos startade då upp ett självstyrande vårdteam med fyra sjuksköterskor, något som idag har resulterat i 900 team med upp till tolv sjuksköterskor, där varje team ansvarar för 40-60 personer. Teamen är självstyrande utan chefer och ansvariga för hela processen. I organisationen finns ett fåtal coacher som fungerar som bollplank till teamen, som de besöker cirka två gånger om året. Teamen bygger på optimal autonomi, där grunden är tillit. Utifrån önskad och nödvändig kompetens ombesörjs självständigt rekryteringar. 

Omvårdnad kräver kompetens

I många länder utförs omvårdnad av lågavlönad, icke-kvalificerad arbetskraft. ”Varför betala för professionell arbetskraft när det inte behövs?”  I Buurtzorg anser man att omvårdnad skall utföras av professionella medarbetare med hög kompetens, och det får kosta. Anmärkningsvärt är att det i Buurtzorg har visat sig att när kvalificerade sjuksköterskor utför omvårdnaden, sänks kostnaderna. Kostnaderna per timme är högre, men tack vare hög kompetens har man halverat omvårdnadstiden. Sjuksköterskorna är generalister och vårdar alla patientgrupper. 70 % är legitimerade sjuksköterskor, varav 40 % är specialistsjuksköterskor.

Buurtzorg betyder ”grannvård” och tillåter sjuksköterskorna att arbeta som hälsocoacher för sina patienter. Som hälsocoach för patient och närstående fokuserar man på prevention för att bevara hälsan, och omvårdnad när det behövs.

Mer patienttid, mindre administration

Det som skiljer Burtzoorg från andra modeller är att sjuksköterskan ges frihet att genom enkel dokumentation sköta administration utan börda från hierarkiska system. Den gyllene regeln är att sjuksköterskan skall spendera minst 61% av sin tid hos patienten, vilket också är det viktigaste kvalitetsmåttet. Administration är alltid en andrahandsuppgift. I Buurtzorg finns i nuläget totalt ca 14000 anställda, en ständigt växande antal. Av dessa 14000 personer utgör 50 personer den administrativa styrkan, två personer är HR, 21 personer är coacher och resterande personer utgör löneadministration, vaktmästeri med mera. 

Några skillnader hos Buurtzorg

Vi är imponerade av det vi fick lära av Buurtzorg. En effektiv vård för att tidigt upptäcka försämring, där team och patient aktivt involverar såväl närstående som grannar och övriga nätverk.  ”Hur ser det ut hemma hos Esther? Finns det mat i kylen? Har medicinen tagits?” Teamen ser hela situationen och lyssnar och involverar de parter som behövs kring patienten. Det är en självklarhet att stödja patienters och närståendes autonomi, att skapa partnerskap och allians i öppna samtal. Teamen är tillgängliga hela dygnet, vilket skapar kontinuitet och trygghet för patient och närstående. 

I samband med starten av Buurtzorg inser man att befintliga IT-, och journalsystem är alltför lite fokuserade på vårdgivare och patient. Detta föranledde att organisationen beslutade sig för att skapa ett eget användarvänligt system, anpassat efter teamens behov. Buurtzorgs IT-strategi är att alltid lyssna på teamen. Om teamen inte tycker att systemet är bra, så är det inte bra.

Personcentrerad vård och tillit är svaret 

Vi står idag inför enorma förändringar där vi har valt att se möjligheterna! Vi behöver ställa om till en personcentrerad vård där vi flyttar fokus från organisation till person. För att uppnå effektivitet måste vi skapa kontinuitet och kämpa för en sömlös vård utan organisatoriska mellanrum. Vi vill skapa en hälsosam arbetsmiljö som säkrar kompetensförsörjning. För att göra detta behöver vi minska byråkratin och detaljstyrningen för att istället öka tilliten till varandras professioner. Vi måste ha mod att lita på de som arbetar närmast patienterna. ”Keep it small, keep it simple!”

Vi vet idag att vi i Sverige inte har en generell resursbrist, men vi måste använda resurserna rätt för att skapa god tillgänglighet och anpassa oss efter framtidens vårdbehov. Vi behöver öppna upp för partnerskap med patient och närstående med omvårdnad i närmiljön. Vi är övertygade om att detta också är nyckeln till ett hållbart arbetsliv och en god arbetsmiljö. 

Det är bara våra attityder som avgör hur framtiden skapas.

Vi vill erbjuda omvårdnad i världsklass!

  

Specialistsjuksköterska Camilla Ringborg Johansson, Vårdenhetschef

Specialistsjuksköterska Helena Fager, Sektionschef

Psykiatriska kliniken i Eksjö