Huvudmeny

Hjälp att logga in
Skapa ett konto här

Stick- och skärskador - Blodburen smitta

Stick- och skärskador var tidigare vanliga inom hälso- och sjukvården. En försiktig uppskattning utgående från de studier som gjorts, tydde på att det inträffade mellan 5 000 och 10 000 incidenter per år. Vid arbeten där man hanterar använda sprutor och kanyler ökar risken för smitta. Ett enda nålstick eller en skärskada kan innebära risk att drabbas av en blodburen smitta som hepatit B, hepatit C eller HIV. Antalet stick- och skär skador minskar dock. Förklaringen är sannolikt att tillgången till och andelen användare av stickskyddade produkter ökat kraftigt de senaste åren. Strävan måste vara att uppnå en "nollvision" där ingen drabbas.

Risker

En förutsättning för att kunna hantera en risk är att man kan identifiera den och se en möjlighet att påverka den. Det finns dock en väsentlig skillnad mellan att bedöma hur sannolika olika händelser är och att bedöma hur troligt det är att man själv drabbas. Forskningsresultat visar att människor generellt bedömer risken för egen del som mindre än för ”folk i allmänhet”. Vi tenderar med andra ord att tro att vi själva är mindre sårbara än andra.

Vårdförbundet menar att vi måste uppnå samma medvetenhet och samma skyddsnivå för stick- och skärskador som när det gäller till exempel strålskydd. Ingen skulle komma på tanken att acceptera strålskador på grund av bristande strålskydd.

Skador på grund av stick- och skärskador var tidigare vanliga inom hälso- och sjukvården. Studier visar dessutom att en stor del av de skador som inträffade inte anmäldes. I en studie som genomfördes av Vårdförbundet 2005 hade 80 procent av 1 000 tillfrågade medlemmar råkat ut för någon form av tillbud. Totalt 60 procent rapporterade det inträffade till sin arbetsledning. Endast 20 procent av fallen ledde till en utredning och i enbart 14 procent av fallen kände uppgiftslämnaren till att åtgärder vidtagits på arbetsplatsen för att minska risken för nya skador.

Risken att smittas av en blodsmitta är högre för operationspersonal än för andra yrkesgrupper inom sjukvården då patienten ofta har ett öppet operationssår och det inte är ovanligt att personalen sticker eller skär sig på vassa instrument under operationen. Ett sätt att minska stick- och skärskador är att använda en överlämningsteknik av vassa instrument. Tekniken kallas hands free-teknik och innebär att överlämna instrumenten utan att röra vid varandras händer. Tekniken kräver en neutral zon som placeras mellan operationspersonalen. Instrumenten placeras i den neutrala zonen av operationspersonalen för att sedan kunna plockas upp av någon annan i operationsteamet.

Läs mer  om detta i "Operationssjuksköterskans erfarenheter av att förebygga intraoperativa stick- och skärskador – en empirisk studie" av Annika Schöning och Amina Hussein, Röda korsets högskola, Omvårdnadsvetenskap 2011.

Den oro som många känner när de t.ex. stuckit sig på en kanyl har naturligtvis stor påverkan på välbefinnandet och kan även påverka den psykiska hälsan. Om man dessutom visar sig ha blivit infekterad, kan det innebära en livslång och även livshotande sjukdom. En stickskada kan således orsaka ohälsa – oavsett om den resulterat i faktisk smitta eller ej. Det finns därför goda skäl att arbeta för att minska stick- och skärskador inom vården.

Läs mer om risker och åtgärder på Arbetsmiljöverkets webbsida.

Regler

De grundläggande reglerna återfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet.

EU antog 2010 RÅDETS DIREKTIV 2010/32/EU om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och EPSU. Direktivet ställer krav på arbetsplatserna att arbeta aktivt med att minska riskerna med skador pga. vassa instrument (sharp injuries). Direktivet har överförts till svensk lagstiftning och är genom Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrift AFS 2012:7 inarbetad i den uppdaterade versionen av AFS 20015:1.

EU antog 2010 RÅDETS DIREKTIV 2010/32/EU om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och EPSU. Direktivet ställer krav på arbetsplatserna att arbeta aktivt med att minska riskerna med skador pga. vassa instrument (sharp injuries). Direktivet har överförts till svensk lagstiftning och är genom Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrift AFS 2012:7 inarbetad i den uppdaterade versionen av AFS 2005:1.

Det innebär att arbetsgivaren måste se över befintliga rutiner, satsa på personalutbildningar samt gå över till att använda stickskyddade produkter.

Vad händer i Sverige?

Under perioden oktober – december 2011 genomfördes en enkät rörande upphandling av säkerhets/stickskyddade produkter. Enkäten skickades till Vårdförbundets lokala avdelningar. Avdelningarna redovisade 16 användbara svar. Övergången har kommit längst inom områdena blodprovstagningsprodukter där ca 2/3-delar har gått över till stickskyddade produkter. När det gäller infusionskanyler (perifera infarter) så har ca hälften gått över till stickskyddade produkter. Läs mer i rapporten. Upphandling av stickskyddare produkter jämfört med konventionella produkter fördelat per landsting.

För att belysa och beskriva situationen inför ikraftträdandet av ändringsföreskriften genomförde, Kommunal, Vision och Vårdförbundet en enkätundersökning under november-december 2012.

Syftet med undersökningen var att studera situationen vad gällde hur man hanterar riskabla arbetsmoment och hur säkerhetstänkandet såg ut inför ikraftträdandet av ändringsföreskriften. Detta för att, om möjligt, identifiera vilka ämnesområden i föreskriften som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre.

Har då antalet stick- och skär skador minskat Här görs jämförelsen med Vårdförbundets rapport från 2005. Vi kan konstatera att skadorna

  • senaste månaden sjunkit från ca 20 % till 4 %
  • senaste året sjunkit från ca 45 % till 8 %
  • senaste 10-årsperioden sjunkit från 90 % till 63 %

Förklaringen är sannolikt att tillgången till och andelen användare av stickskyddade produkter ökat kraftigt de senaste åren. Andelen skador som ligger längre bak i tiden sjunker därför relativt sett långsammare.

Ett bra sätt att minska risken för blodburen smitta är att använda stickskyddade produkter. Övergången till stickskyddade produkter har kommit längst när det gäller blodprovstagningsprodukter, ca 60 %. När det gäller perifera venkatetrar så ligger konverteringen på ca 50 %. När det gäller sticksäkra kanyler så ligger konverteringen ligger på ca 35 %.

Resultatet av undersökningen leder fram till ett antal slutsatser inför det fortsatta arbetet med att uppnå en nollvision för blodsmitta orsakad av stickande eller skärande utrustning i vården.

Kommunal, Vision och Vårdförbundets gemensamma slutsatser är:

  • Att använda stickskyddade produkter när sådana finns tillgängliga på marknaden och även se över om vassa instrument och verktyg kan bytas ut eller sorteras bort.
  • Att tillämpa ett sticksäkert arbetssätt på arbetsplatsen. Arbetssättet innefattar rutiner för val av produkter, hur produkterna och gula burken hanteras samt behovet av personlig skyddsutrustning. Arbetssättet behöver också anpassas så att det stämmer överens med miljö- och hygienkrav samt patientsäkerhet.
  • Att alla berörda yrkesgrupper får utbildning i hur man använder stickskyddade produkter och hur man tillämpar ett sticksäkert arbetssätt. Det är många människor på många arbetsplatser som behöver utbildas.
  • Att ett utbildningsmaterial tas fram som kan användas av olika yrkesgrupper på många arbetsplatser vid alla tider på dygnet. Utbildningsmaterialet bör därför bygga på en e-learningmodell. Det tas lämpligen fram av en oberoende aktör i samråd med arbetsmarknadens parter.
  • Att personalen deltar vid framtagandet av kravspecifikationer inför upphandling av stickskyddade produkter. Detta för att säkerställa så användarvänliga, säkra och verksamhetsanpassade produkter som möjligt.
  • Att verksamhetsledningen om en stick- eller skärskada inträffar har beredskap för att snabbt bedöma behovet av postexponeringsbehandling samt erbjuda psykologiskt stöd.

Säkerhetsprodukter - stickskyddade produkter

År 2000 antog USA:s kongress en ny lag, ”the Needlestick Safety and Prevention Act”. I denna refereras till studier som visat att  säkerhetsprodukter, vilka har en funktion som aktiveras i syfte att skydda användaren mot stickskada, tillsammans med andra åtgärder visat sig vara extremt effektiva att minska antalet stickskador.

Ett konkret resultat av lagen är, att den medicintekniska industrin utvecklat ett stort antal säkerhetsprodukter att användas vid olika typer av blodprovtagning.

Att använda säkerhetsprodukter, som en integrerad del i det förebyggande arbetet, minskar uppkomsten av stickskador. När arbetsgivaren tillhandahåller säkerhetsprodukter avsedda att användas för till exempel injektion av läkemedel, blodprovtagning och/eller insättning av kärlkatetrar ska denne förvissa sig om att de uppfyller följande krav:

• Säkerhetsanordningen ska, när den aktiverats, ge användaren skydd mot oavsiktlig stick- och skärskada fram till avyttring i avfallsbehållare.
• Aktivering av säkerhetsanordningen får inte kräva ett handhavande som ökar risken för skada hos användaren.
• Säkerhetsanordningen ska kunna aktiveras utan att användarens händer riskerar att komma i kontakt med den kontaminerade spetsen/eggen.
• Säkerhetsanordningen ska aktiveras (passivt eller aktivt) omedelbart efter avsedd användning av produkten.
• Det ska vara uppenbart för användaren när säkerhetsanordningen är aktiverad.
• Säkerhetsanordningen ska inte på ett negativt sätt inverka på produktens avsedda funktion och prestanda.
• Det ska tydligt framgå att det är en säkerhetsprodukt

Skyddsfunktionen har nyligen blivit reglerad i en standard som heter Skydd mot stick- och skärskador – Krav och testmetoder_ skyddsfunktioner för stickande och skärande engångsprodukter av typ injektionsnålar, introducers för katetrar och nålar för blodprovstagning. SS-EN ISO 23908:2011. Standarden kan beställas från SIS http://www.sis.se/

The International Sharps Injury Prevention Society, ISIPS, bildades för att reducera antalet stick- och skärskador genom att sprida information om säkerhetsprodukter. Om du vill vet mer om säkerhetsprodukter så kan du besöka ISIPS:s webbplats.